Sprängning i Kållered

Då var det äntligen dags för ett nytt inlägg. Jag har fått tillbringa en vecka i Kålleredtäkten som är det senaste tillskottet i Swerock i Göteborgsregionen. Denna täkt ser inte ut på samma sätt som någon av de andra täkter som jag besökt under min tid på Grus & Berg. För det första är detta en betydligt större täkt i förhållande till de andra samtidigt som de har allt ifrån egna maskinhallar, verkstäder, lager och sprängare ”inhouse” och använder sig i låg utsträckning av underentreprenörer.

Det jag tänkte tillägna detta inlägg till är framför allt de två dagarna som jag fick vara med att sköta losshållningen tillsammans med sprängaren som är stationerad i täkten. I en typisk täkt i Sverige sprängs det ungefär en gång i månaden medan i större täkter som Kållered spränges det en gång i veckan. Losshållning indelas i fyra delar: borrning, laddning, sprängning och efterkontroll. Borrningsarbetet sköts, i Kållered, av inhyrd personal medan laddning, sprängning och efterkontroll sköts av täktens sprängare.

När borrningsarbetet var avklarat började vi med att mäta berget där sprängningen skulle ske, detta gjordes med det digitala mätinstrument som kan ses på bilderna nedan. Detta gjordes för att kunna beräkna hur mycket berg det är som ligger framför de första hålraderna.Mätning

 

Efter den första mätningen sonderades även de två första hålraderna för att kunna uppskatta hur mycket sprängämnen som behövs i respektive hål. Nedan syns en datarepresentation av hur de främre hålen är borrade i förhållande till hur berget ser ut.

datasimulering

När alla mätningar och beräkningar var utförda blev det dags att utföra laddningsarbetet. I borrhålen sänks först en bottenladdning ner och täcks sedan av en svagare laddning, även kallad pipladdning, detta är ett flytande sprängmedel som pumpas ner i borrhålen direkt från en tankbil. Ovanpå pipladdningen lades sedan en svagare toppladdning, ovanpå toppladdningen lades sedan en propp i form av grus. Proppen används för att motverka att kraft från explosionen försvinner uppåt genom borrhålet, den ska också höja trycket i borrhålet under ett kort ögonblick vid själva sprängningen, vilket ger bättre sprängverkan. Bilderna nedan visar botten- och toppladdningen, hur det går till när pipladdningen sätts samt hur det ser ur när hålet är färdigladdat inklusive proppen med grus högst upp.

laddning

När samtliga laddningar är klara kopplas de samman i ett tändsystem med en liten tidsförskjutning mellan varje enskilt borrhål. Detta görs för att ge maximal sprängverkan och för att minska markvibrationer som uppstår vid sprängning.

Av säkerhetsskäl spärras täkten av från all obehörig personal under den tid då sprängningen ska ske, samtliga påverkade boende i närområdet är även informerade i god tid före sprängning. Den sprängning som jag fick äran att närvara på kan inte annat än att anses exemplarisk, allt gick precis som det skulle och resultatet blev precis som man hade hoppats på. Nedan visas en före och efterbild på berget där sprängningen utförts.

Före:

fore

Efter:

efter

 

Sammanfattningsvis kan jag säga att det har varit mycket lärorikt att fått ta del av hur det verkligen går till när man losshåller ett berg. Jag har fått en mycket djupare förståelse för hur mycket tid och planering det läggs ner för att genomföra detta på bästa och framför allt säkrast möjliga sätt.

Hoppas jag kunnat ge er en mer detaljerad förståelse för hur det går till under en losshållning!

Tills nästa gång.

Marcus

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *